Irritation
Irriterad för att våra val också gör livet lite svårare för våra barn.
Bättre självklart på många sätt, men också lite jobbigare. De blir annorlunda, våra små, och det finns det andra barn som inte tål. De kastar fulheter runt sig och ger sig på och förstör för dessa i själen snälla, glada och vänliga små människor.
Jag blir så arg. Usch!
Jag förstår känslan, jag känner att ”små” val som att vi valt att inte ha tv-spel, eller nolltolerans på alla slags vapen/våldsleksaker/lekar. Bara för att nämna några simpla och för oss självklara val. Men bara det räcker för att vår sexåring knner sig annorlunda i en skolvärld där i princip de flesta barns vardag innefattar tv-spelande, plastsvärd, starwars…
Hej Jennie.
Det är inte lätt att gå emot strömmen, men viktigt att göra det man tror är rätt. Kan ibland uppleva det samhälle vi lever i som alltför fyrkantigt och ängsligt. Och när det dyker upp avvikande själar och beteenden verkar det skapa oro och rädsla som gärna ges uttryck i aggression. Trist.
Med det sagt blev jag så oerhört glad över att läsa din och de andra kommentarerna. Fantastiskt gensvar och betydelsefullt stöd att få. Tack.
Ja varför får man inte bara vara som man är? det gör mig ont att läsa att det fortfarande är så här år 2011 att vi inte kommit längre och lärt våra barn att människor är olika…..skickar en peppkram och förstår att du är arg!
Hej Ann.
Ja det är en bra fråga. Varför får man inte vara som man är utan att det skall provocera. Märkligt.
Såg på morgonbarnprogrammen en liten stund med de två minsta i morse. Då när vi sitter där i soffan och myser säger den näst minsta ’mamma nu kommer det där programmet som har sången som säger som du och pappa’. Blev nyfiken och lyssnade för första gången på signaturen som jag aldrig brytt mig om att lyssna till eftersom jag alltid tyckt programmet varit lite jobbigt. Det var en tecknad serie som heter Arthur och texten går ungefär så här ’jag säger hej en sån underbar dag det är när man kan vara som man är och ändå leva tillsammans!’
Tycker det är tråkigt att barnen skall behöva möta motstånd och inskränkthet. Men kanske att det skapar insikt hos barnen om hur viktigt det är att få vara som man är och kämpa på oförtrutet för det man tror på. Lite motgång ger ju styrka. Mobiliserar all min kraft för att ta tag i problemet – affirmation: det kommer att bli bra, vi skall lyckas!
Tack Ann för dina kommentarer.
eller alltså, jag menar att jag tror helt säkert du lärt dina barn att vi är olika och att man ska respektera andra, jag syftade mer på föräldrar (och barn) i allmänhet
Ja, fy, vad det är tråkigt sånt! Jag funderar också väldigt mycket nu på hur vårt sätt att leva kommer påverka min lilla knodd när han blir äldre. Det är svårt att veta hur man ska göra för att det ska bli så bra som möjligt. Och hur man ska lära honom bemöta dem som ifrågasätter. Det finns inte alltid självklara svar på det tycker jag. Men att ge någon ett bra hem, trygg uppväxt och förmågan att tro på sig själv kommer man långt på. Stå på er!
Ja Nina, tror också att ett tryggt hem, tid tillsammans, förmåga att tro på sig själv skapar fantastiska barn som är trygga i sig själva och i att just vara sig själv i alla lägen. Emellanåt vill jag inte deltaga i det samhälle som så stressar och pressar barn in i mönster och mallar där de inte hör hemma. Som talar om för barn i tidig ålder att de måste göra och vara på ett visst sätt för att bli accepterade i den stora gruppen ängsliga människor som alla nervöst ser sig runt för att titta hur det skall göras i alla lägen för att passa in.
Nej, vi kämpar på för det vi tror på. Mobiliserar styrka att ta tag i de konflikter som uppstår och får kraft från alla positiva kommentarer.
Tack!
jag förstår din ilska när jag som vuxen gör val till sina barn och det ärbarnen sedan som får klä skott för andras barn gliringar…jag tror dock att det handlar om avundsjuka där de ser hur närvarande ni som föräldrar är till era barn och att det är det som dessa barn saknar i sina familjer. Jag har själv en son som får höra mycket i skolan för att han inte följer normen just på denna skola och det är inget jag vill att han gör, jag vill att han bara ska vara Gustav. Jag håller med om vikten att lära barn och vuxna att människor är olika och att det är olikheten som berikar vårt liv och samhälle.
lycka till och jag hejjar på er 🙂
kram Åsa
Du har så rätt Åsa. Det är jobbigt när barnen får ta gliringar. För val de faktiskt inte gjort själva. Men som de mår bra av och är stolta över. Visst är det så att andra barn är avundsjuka på den närvaro och det stöd de ser att våra barn alltid får.
Det tar en del energi detta med att gå emot strömmen, men att göra sina egna val efter sitt eget huvud och hjärta är rätt och värt allt.
Får extra kraft från alla fina kommentarer! Tack.
Jag hejjar också på er, tycker att ni gör helt rätt. Jag vill också kunna erbjuda mitt barn andra val än de som är gängse inom många familjer och önskar att det ska finnas tolerans för det bland andra barn och föräldrar. Kram!
Tack. Visst måste man få lov att tänka själv. Och göra val utefter familjens behov och inte efter vad som är allmän norm. Fram för tankekraft och mod att välja sin egen väg. Trist att det sättet att leva idag måste gå hand i hand med ständig kamp för det egna valet. Känns som om man blir så ’taggig’ utåt och uppfattas som vass.
Hursomhelst blir jag så glad för alla fina stöttande kommentarer. Tack!