Julkalendern

Mamman och döttrarna som är hemma tittar på julkalendern på SVToch myser.

Det var ett tag sedan vi allihop tyckte så mycket om kalendern som följer oss från första till tjugofjärde december.

Vi tittar och skrattar tillsammans. Och så funderar vi kring det kalendern förmedlar. Stenålderskulturen ställd i kontrast till vår moderna kultur.

Kanske tycker vi om kalendern för det den vill förmedla. Samvaro, familjens strävan i gemenskap och mycket tid tillsammans. Som en naturlighet i motsats till det vi skapat i det moderna samhället. Ensamhet, brist på mening, individualitet och egentid.

Mamman inser att det är mycket som inte stämmer för mig här i individualismens tid.

Oavsett hur trött jag är på barns kiv och stökighet och hemarbete vill jag inget annat än att vara i allt detta hela tiden. Jag tror helt enkelt inte på individualism, egentid och självförverkligande.

Så är det. Kanske är det denna fantastiska kontrast sänd på SVT som gör mig så glad. Glad över att få se en annan bild än den som oftast är vanlig i media. Den här julkalendern känns viktig och så är den väldigt rolig.

Fortsatt fin onsdag till er.