Påsken

Har varit fin, händelserik och lugn samtidigt.

På långfredag var en dotter på födelsedagskalas hos en god vän och mannen skulle på en barndomsväns 40årsfest.

Hade i förväg aviserat att jag som ändå skulle vara hemmavid med våra barn kunde vara barnvakt åt den kalasande vännens barn. Men de hade redan ordnat det.

Ibland bjuder livet på oväntade händelser. Barnvakten fick åka akut till sjukhus med allvarlig sjukdom på långfredagens morgon.

Min telefon ringde när vi åt frukost och i luren var vännens pressade röst som talade om vad som hänt och undrade om jag kunde hjälpa till med barnen.

Tänk så underbart att få vara den som skapar trygghet och lugn och med hela hjärtat få svara ’javisst det är inga problem’. Det betyder mycket för mig.

Barnvakten skulle även passat den kalasande vännens brors två barn. Så visst var även de välkomna.

Långfredagens middag intogs alltså tillsammans med nio barn och det gick fantastiskt bra. Tror att de lånta barnen kände sig trygga med den här mamman. Mamman hade i alla fall roligt och fick det stora nöjet att skapa ett band med den nya yngre generationen.

För det måste väl ändå vara det livet handlar om. Att vara en trygg vuxen och skapa band till de nya små människorna i ens omgivning. Då lever ju jag vidare, eller i alla fall minnet av mig, hos fler generationer.

Gott att få ett alldeles eget band till dessa små är det i alla fall. Och härligt att kunna hjälpa till när det verkligen behövs.

Idag är jag förkyld och har kraftig huvudvärk. Så det får bli soffvilande idag.

Önskar er en fortsatt fin påsk.