Kylig vårpromenad

Idag har mamman varit på vårpromenad i kylig och klar vårluft med största dottern som sällskap.

Det slår mamman att under några år gick mamman med dottern i vagnen samma väg som vi gick idag och mamman tittade och pekade och visade på blommor, bilar, blad och träd. ”Titta där” och vi stannade till, mamman satte sig på huk vid vagnen och pekade och dottern tittade med stora intresserade ögon. ”Titta där och titta där” och ”fint mamma” och ”se” och nu går hon där och når mamman lite mer än till axeln.

Vi samtalar och skrattar precis som vi gjorde då men samtidigt på ett helt annat och nytt sätt. Hon är ingen mamman behöver lyfta fysiskt längre eller ta om hand på ett småbarnssätt. Dottern är större nu och behöver lyftas på andra sätt i livet. Hon är inte längre ett litet barn. Det är svårt att förstå och svårt att släppa taget men också underbart att se den fina människa hon är.

Vårpromenad i kyligt solsken kan vara en riktig själslig skatt. Sådan var vår promenad idag.

Fortsatt fin lördag till er.