Lov

Mamman sitter kvar vid frukostbordet med min kopp kaffe och njuter av ledighet. Döttrar har pratat och skrattat när vi ätit och så har mamman fått tack-för-frukosten-kramar innan de försvinner in i sina lekar.

  
Största dottern övar pianoläxa. Hennes händer rör sig snabbt, smidigt och vant över tangenterna. Som att spelandet är självklart och naturligt. När mamman spelar låter det också fint och är underbart avslappnande och roligt men ändå känns det som om fingrarna måste tvingas dit jag vill ha dem.

Dottern hon bara spelar. Det är något alldeles visst att se och höra döttrarna spela. Hela jag blir uppfylld av glädje och lycka. Att leva med självklarhet i musik är en otrolig och värdefull gåva.

Nu skall mamman plocka undan och ordna för att kunna sätta mig ned med min stickning om en liten stund. Det är dags att sticka sista ärmen till en tröja. 

Mamman är inte särskilt duktig på att sticka. Nu stickar jag enklaste möjliga tröja. Någonstans måste jag börja och vill mamman bli duktigare måste det övas. Min förhoppning är att kunna sticka mer till familjen. Egna tröjor i naturmaterial. Det är min dröm så jag stickar vidare på enklaste mönstret och hoppas att det blir bra.

Fin tisdag till er.